Kristi himmelfärds dag

Det var helt underbart att få hämta hem älsklingen från flygplatsen i söndags. Jag hann oroa mig för alla möjliga olyckor innan jag såg att planet landade tryggt och säkert på landningsbanan och att Micke klev ut oskadd. Då kändes det som att en stor sten lyftes från mitt bröst, puh… Innan vi gick och la oss för att sova fick jag höra allt om hans 2,5 veckor i USA och se massor med bilder. Jetlaggen har hittills inte varit något problem eftersom han har varit så trött efter resan och haft så otroligt mycket att göra på jobbet. Jag måste erkänna att det kändes lite konstigt i början att äntligen få ha honom hemma efter vad som kändes som en evighet. Jag hade t.o.m. svårt att somna första natten.

Vi har sedan länge sett fram emot att få denna långhelg på Kristi himmelsfärds dag tillsammans. Nu visade det sig att Micke inte kunde ta ledigt på klämdagen i morgon och få fyra dagar ledigt på rad. Men idag har vi i alla fall varit lediga båda två och jag ska vara ledig även i morgon. Det känns som att jag behöver det.

Idag efter att Micke åkt iväg och bytt till sommardäck på bilen (som har stått oanvänd sedan i slutet på april) beslutade vi oss för att göra något mysigt tillsammans i det fina och varma vädret. Vi packade en matsäck, lite varma kläder och gav oss iväg på cykel till Grössjöns naturreservat.

Snön hade nästan, men inte helt, släppt sitt grepp om naturen i Umeå. Det kändes lite skumt att på vissa ställen pulsa i snö samtidigt som det var kring 16-18 grader varmt i skuggan. Men för det mesta var det blöt mark efter leden runt Grössjön. Det var tur att jag tog på mig stövlar. Micke som tog sina kängor råkade trampa snett och vattenfyllde den ena skon på hemvägen. Stackarn.

Vi tog en lång och välförtjänt matpaus vid udden där vi grillade korv. Det var så himla njutningsfullt att sitta och lyssna till fågelkvittret och eldens sprakande. Det är inte ofta som vi stadsbor får vila våra öron från trafikens brus. Jag tror minsann att jag och Micke precis har skapat oss en egen tradition att vandra hit varje maj. Jag hoppas att vi kan göra det nästa år också.