Tvättresultat

Brudklänningstvätten som jag skrev om i söndags gick bara fint. De hemska mörka fläckarna vid kjolkanten och släpet försvann nästan helt. Det är tyvärr lite mörkt kvar men jag tvivlar på att det hade blivit renare med kemtvätt. Snarare mindre rent… Dessutom uppfattar jag antydningarna av fläckarna som en påminnelse om den trevliga bröllopsdagen och alla härliga gäster.

Som fläckborttagningsmedel löste jag upp galltvål (hur bra är inte detta naturliga mirakelmedel??) i en skål med ljummet vatten och baddade fläckarna med en svamp. På de områden som var värst utsatta gned jag galltvålen direkt mot tyget.

Därefter vände jag klänningen ut-och-in och knöt ihop underkjolen över kjolen och släpet. Det såg himla lustigt ut men fungerade bra. Hela paketet gick nätt och jämnt in i tvättmaskinen. Sedan körde jag ylleprogrammet på 40 grader i två vändor för att vara säker på att klänningen sköljts igenom helt.

Klänningen fick sedan torka någorlunda plant på ett tvätthängare som jag smällde upp i köket. Jag hoppas att den inte har blivit alltför skrynklig under torktiden. Pärlorna och brodyren ser i alla fall ut att sitta kvar. Det har kanske fallit av några stycken pärlor som suttit på de mest utsatta ställena. Men inget som märks särskilt väl om man inte granskar noga. Jag vågar nog rekommendera fler att tvätta sin klänning själva.

Just nu är jag inställd på att behålla klänningen och inte sälja den vidare. Dels för att den redan har burits vid två vigslar före min och knappast håller för så många fler och dels för att den kommer att vara ett fint minne att ha kvar. Jag måste bara fundera ut hur jag ska förvara den på smidigast sätt. Källaren känns inte som något bra ställe…

Vi har förresten fått ett helt gäng fina foton från våran duktiga fotograf, vän och arbetskamrat Jocke. Inom 1-2 veckor dyker nog en bild upp i tidningen. :-)