Resultatet av tredje ägguttaget

Läkaren sög ut hela tio ägg ur mina stackars äggstockar i förmiddags. Jag har fortfarande svårt att förstå att det blev så många — TIO ägg! Jösses amalia. I mitt morfinrus under plockningen hörde jag endast siffran fem. När vi låg och vilade efteråt tänkte jag att fem är bra och alldeles tillräckligt. Redan då kände jag och Micke oss nöjda. Vid första ägguttaget i dec -10 fick vi åtta ägg (men inga befruktade) och andra gången i mars fick vi sex (varav fyra mogna och tre befruktade). Läkaren verkade nu mycket optimistisk och sa att att det här var min bästa stimulering hittills och att han trodde det skulle finnas minst ett embryo för insättning på torsdag. Det kanske också blir ytterligare embryon till frysen om vi har tur? Hoppas, hoppas!

Men eftersom jag hade flera äggblåsor kring 16 millimeter, vilket är mindre än önskvärt, så räknar jag med att det troligen finns ett antal ägg bland de tio som inte är befruktningsdugliga. Jag hade även några riktigt stora äggblåsor på den ena äggstocken, två var 32 mm i diameter. Det krävdes typ tre provrör vardera för att tömma ut all vätska ur dom. Den stackars embryologen fick många rör att gå i genom i jakten på ägg. Jag började såklart fundera över att det var sån skillnad mellan höger och vänster äggstock denna gång och frågade om jag hade tagit för många sprutor på den ena sidan om naveln. Jag brukar försöka variera men ibland blir jag glömsk. Läkaren lugnade mig med att det inte spelade någon roll, bara man inte sticker sig på exakt samma fläck varje gång.

Men alltså, tio ägg… Det känns som att jag inte behöver oroa mig för att kliniken ska ringa i morgon med ett dåligt besked. Jag tror på mina ägg och Mickes simmare! Denna gång ska vi lyckas. Det bara är så. :-)