Det var mycket skönt att landa på flygplatsen igår eftermiddag och strax därefter få sätta nyckeln i dörren och slänga sig i soffan en stund och känna att nu är det helg. Jag är inte så förtjust i arbetsresor eftersom jag nästan alltid blir mycket trött av dom och att man aldrig kan garantera att man kommer hem på utsatt tid.

Helgen bjuder på fika hos en ny bekantskap, en ledig kväll för mig själv och farsdagsmiddag i morgon. Det kommer bli trevligt!

Själv satt jag i ett av Strålbehandlingens stora fönster med mycket bra utsikt. Tyvärr lyckades jag inte få med hennes ansikte på bild. Men jag kan intyga att hon var väldigt tjusig!

Vi är nöjda med hur sofforna passar in i rummet.

Det känns otroligt skönt att inte behöva springa ner till filmrummet i källaren varje gång vi vill se på TV. Till höger om TV:n står ett av mina nyaste loppisfynd, en golvlampa från typ 50-talet. Jag har inte riktigt bestämt mig om den ska få stå kvar där eller inte. Kanske passar den bättre i något annat rum?

Här ser ni det nyinredda matrummet. Fast det är egentligen bara taklampan och gardinerna (och väggfärgen förstås) som är nytt. Dessutom har vi satt upp nya rullgardiner som skärmar av solen men inte stänger ute ljuset helt och hållet. Det tror jag kommer vara praktiskt eftersom jag under sommaren har upplevt att det starka solljuset är irriterande inomhus. De halvtrasiga persiennerna i fönstren orkar vi inte ta tag i ännu…

Nä, nu är det vila i soffan som gäller. Jag har svårt att vänja av mig från den sköna semesterlunken med sovmorgon och många fikapauser. Jag känner mig sjukt trött efter endast två arbetsdagar men det vänder nog snart.

Trots symptomen tycker jag att det är roligt att vara tillbaka på jobbet. Igår satt jag på möte med min chef och mina, fram till nu, närmaste kollegor och lämnade över mina arbetsuppgifter. Lite ledsamt men också skönt eftersom jag inte har mått bra av att göra vissa av dom. Framför allt känns det roligt att träffa kollegorna igen och få tillbaka den sociala samvaron som ett arbete innebär. På måndag ska jag börja på mitt nya jobb. Fast jag behåller samma arbetsplats, chef och kollegor och kontor — det som blir nytt är arbetsuppgifterna och att jag kommer att ha Cancercentrum som kund. Till en början kommer jag att hela tiden få gå tillsammans med någon för att lära upp mig. Känns väldigt konstigt!

Vi är nyss hemkomna från min systersons kalas. Underbara Henry fyller ett år idag. Trots att Josefin jobbar, är gravid och småbarnsförälder, har hon funnit tid att svänga ihop en snygg och kalasgod tårta. Jag är som vanligt imponerad! :-)

Lilla Henry var på ett strålande humör. Flörtade och busade massor. Helst med fem år gamla Noel. Efter en bit tårta var det som att energin aldrig ville ta slut.

Det var trevligt att träffa familjen och speciellt roligt att träffa min kusiner Zalina och Emmy och Zalinas lilla dotter Olivia. Dessutom passade jag på att tillkänna ge för familjen att jag har fått nytt jobb. Jag fick nämligen veta i eftermiddags att jag fick tjänsten mot strålterapi som jag sökte tidigare i veckan. Jippi! Jag får börja direkt när jag kommer tillbaka från sjukskrivningen om jag vill. Det känns som en bra nystart.

Nu är IVF/ICSI-försök nr 2 i full gång. Idag är det spraydag 8 och än är det för tidigt att gissa vilken vecka som jag får börja med hormonsprutorna och när ägguttaget blir. Det känns lovande att jag mådde mycket bättre under första spraydagen denna gång jämfört med vårt första IVF. Men nu känner jag mig rätt trött på kvällarna. Tur att Micke fixar med köksgolvet och att jag slipper vara involverad. Mitt uppdrag är att grundmåla takpanelerna som jag och pappa köpte hem i söndags och på det området är det ingen tidsstress.

På den mentala biten tycker jag att jag har gjort framsteg. Företagshälsovården hörde av sig några dagar efter att jag skrev mitt deppiga inlägg för drygt en månad sedan om att jag inte mår bra. Nu har jag fått gå två gånger hos en beteendevetare som jag tycker är duktig. Det känns skönt att äntligen få vettig hjälp. Vi har pratat om att jag och min man faktiskt har flera alternativa möjligheter till att bli föräldrar. Om man räknar ihop alla möjligheter så är risken ganska minimal att vi ska förbli barnlösa. Den tanken känns bra. Senare i vår har vi tänkt att anmäla oss till den adoptionskurs som går till hösten. Dessutom känns det hoppfullt att vara inne i ännu ett IVF-försök. Barnlösheten känns fortfarande jobbig men det är inte det tyngsta på mina axlar just nu.

I fredags diskuterade jag och beteendevetaren hur jag känner inför mitt arbete och jag måste erkänna att jag inte är nöjd. Dels upptäckte jag att jag faktiskt sörjer över att jobbet inte motsvarar de förväntningar som jag fick under utbildningen. Dels kunde jag bekräfta mig själv att de stressreaktioner som jag upplever faktiskt inte är orimliga. Jag mår inte bra av mitt arbete. Jag funderade mycket under helgen och kom fram till att jag vill byta arbetsuppgifter genom att söka en annan tjänst inom samma arbetsplats. Det finns mycket som talar för att jag kommer att trivas och må bättre i den positionen. Idag förvarnade jag först chefen om min plan och sedan skickade jag in ansökan. Himmel så bra det kändes. På eftermiddagen fick jag träffa en läkare på företagshälsovården som sjukskrev mig på heltid i tre veckor, fram till 15 mars. Jag känner att jag behöver återhämta mig från stressen, samla kraft för att orka med IVF nr 2 samt tid till att reflektera över och fundera igenom min arbetssituation.

Kursen var ok men väldigt intensiv. Dagen började med ett långt teoripass, sedan fick vi en tre-rätters lunch och efter maten åkte vi ut till ett litet sjukhus och testade deras röntgenutrustning. Vi trängdes alldeles för många personer i ett litet rum som var varmt och kvavt. Jag kunde inte sitta ner och vila på flera timmar och blev väldigt sliten av det. Dessutom hade dom gjort fel i hotellbokningen så vi blev tvungna att checka ut på morgonen och släpa med oss alla väskor under dagen.

När kursen var klar vid 18 på kvällen var vi ett gäng som åkte ut till Versailles och åt en god middag på en trevlig italiensk restaurang. Jag uppskattade att få äta något annat än fransk mat eftersom det franska köket inte direkt är mitt förstahandsval. Sedan fick jag och den andra från Sverige äntligen checka in på hotell och sova vid 22-tiden. Gissa om jag var trött?!

Den piffiga damtoaletten på terminal 1. :-)

I morse blev vi upphämtade redan 06:45 till flygplatsen för att hinna innan rusningstrafiken. Sedan följde en tre timmar lång väntan innan planet lyfte mot Sverige vid 11-tiden. Tur att jag hade datorn med mig! Förkylningen har såklart blivit värre av allt flängande så det kändes hur skönt som helst att få komma hem sent i eftermiddags. Jag är helt slut. Nu längtar jag bara efter att få sova gott och att träffa Micke. Han är borta på kurs till i morgon. Jag hoppas att vi kan få en lång paus från allt detta flängande nu. Jag vill bara vara hemma.

Förra veckan tog jag ledigt en eftermiddag och njöt av sol, glass och hallon i vår nyinköpta solstol. Jag hoppas att det finns några minst lika fina sommardagarna kvar.

Mitt kontor i morse

Det är inte så lätt att ha fönstret öppet för vädring när det dessutom byggs på båda sidorna om huset. Nedanför mitt kontor ska det bli en ambulansinfart och på framsidan av huset blir det en helt ny öppen yta med gångbanor och cykelparkeringar. Det blir säkert jättefint när det är klart, men bullret är inte nådigt.

Fikarummet som ligger mittemot mitt kontor

Jag är så nådigt trött på buller nu. Funderar på att ta med mig öronproppar till jobbet i morgon.

Jag och Micke packar för fullt inför flytten. De första kartongerna packades förra helgen och denna helg har vi fått ännu mera nedstoppat. Bokhyllorna gapar nästan tomma och ett rum är fullt av kartonger. Det känns skönt att vi börjar i god tid. Än så länge är lägenheten beboelig men snart blir vi tvungna att packa nödvändiga prylar vilket kommer att bli obekvämt…

På jobbet går det bra. Jag passar på att göra roliga arbetsuppgifter då kollegorna är borta på semester. Dessutom har jag blivit tillförordnad verksamhetschef från och med idag och fram till i början av augusti medan chefen är ledig. Alltså bossar jag över Micke i teorin (fast inte i praktiken). Känns dock lite lustigt, hihi. ;-)

Utanför korridoren med våra kontor är det kaos. Byggnaden är nästan utflyttad pga att huset är sjukt och av andra orsaker. Dessutom håller området precis utanför entrén på att byggas om inför Bottniabanans invigning. Stora maskinen kör förbi och stängslet börjar typ en decimeter från dörren. Suck… Min cykel blev nedskottad med jord för några dagar sedan. Nu parkerar jag den på ett helt annat ställe.

Nä, nu är det dags att sova. Väckarn ringer 05:40 i morgon bitti. Hu!